Svampgalleri

Här kan du titta på och kanske identifiera den svamp som växer på ditt/dina träd. 
Och också få lite information om den skulle kunna vara farlig för ditt träd eller inte. 
Vissa sorter är mer aggressiva än andra och det finns absolut sorter som inte alls är bra för dina träd och som kommer att , så småningom, ta död på träden. 
Därför vill vi att denna information ska få finnas här för dig som besöker vår sida. 
Vissa skadesvampar är så aggressiva att du måste ta ner de träd som angripits, medan andra kan minska trädens tillväxt under flera år.

Svampsjukdomar och Symptom

Det är lite klurigt att avgöra exakt när själva svampsjukdomen uppstår.
Därför bör man hålla ett öga på trädets/trädens utseende och uppträdande.
Det kan vara en förändring i trädets växthastighet, minskad lövmängd etc
Detta behöver dock inte betyda att det är just ett svampangrepp som är orsak.
Först behöver man utesluta annan påverkan av trädet, såsom bakterier, insekter osv.


Svampsjukdomar och Skador

Skadorna kan variera beroende på vilken sorts svamp det är som har angripit trädet,
Trädets generella hälsa när angreppet inträdde, hur stort angreppet är, tex.
Svampsjukdomar som kommer underifrån och som går på rötterna är de mest allvarliga eftersom att man inte kan se det förrän det har gått långt.


Honungsskivling

Vetenskapligt namn: Armillaria spp.

Släktet honungsskivlingar innehåller 34 olika arter.

Utbredning: Honungsskivlingar finns utspridda över hela världen. I Europa finns det 7 arter och 6 av dessa finns i Sverige.

Substrat: Honungsskivlingar växer på stubbar och stammar, samt på vedrester i marken, på löv- och barrträd. De olika arterna skiljer sig när det gäller utseende och färg. Man vet att mer än 600 växtarter är mottagliga för honungsskivling såsom träd och buskar samt örtartade växter som jordgubbar, salvia, rabarber, mm.

Utseende och biologi: Honungsskivling är en hattsvamp. Hatten kan ha en diameter på 5-30 cm. Till en början är hatten kupolformad. När hatten har vuxit ut blir den mer flat. På utvuxna hattar brukar man dock ofta se en liten trubbig topp i mitten. Färgen är gulbrun till gråbrun.

Typ av röta: Svampen orsakar vitröta. Ofta kan svampen infektera sin värdväxt under en lång tid innan fruktkropparna hittas. Unga träd kan dö mycket plötsligt och äldre träd kan få olika sjukdomssymptom som förvarning, t.ex. dåligt utvecklat bladverk och gulnade blad hos lövträd.

Övrigt: Namnet honungsskivling har tagits från svampens mycel som luktar honung.

Fnöskticka

Vetenskapligt namn:Fomes Fomentarius.

Utbredning: Fnösktickan finns i hela landet.

Substrat: Den växer främst på bok och björk men växer även på andra lövräd. Den växer på både döda och levande stammar.

Utseende och biologi: Svampen är flerårig. Fruktkropparna är trähårda och hovformade. De är 15-90 cm breda, vid basen 10-40 cm tjocka, Färgen är lerbrun till silvergrå. Fnösktickor på bok brukar vara bredare, på björk högre upp på stammen.

Typ av röta: Svampen orsakar vitröta med marmorerat utseende. Snabb nedbrytning av trädet när den väl har fått fäste.

Förväxlingsrisk: Fnösktickan kan förväxlas med eldticka.

Övrigt: Sedan urminnes tider har fnösktickan använts för tillverkning av fnöske samt för alternativ medicin.

Klibbticka

Vetenskapligt namn: Fomitopsis Pinicola.

Utbredning: Klibbtickan finns över hela landet.

Substrat: På skadade träd och på död ved. Vanligast på gran, på fallna stammar och stubbar men även på stående levande träd.

Utseende och biologi: Flerårig förrötare till andra svampar. Fruktkropparna är fleråriga, konsolformade eller hovlika. Kanten vit, ovansidan orange-röd till rödbruna zoner på toppen av svampen.

Typ av röta: Brunröta.

Förväxlingsrisk: Kan förväxlas med fnösktickan.

Svavelticka

Vetenskapligt namn: Laetiporus sulphureus.

Utbredning: Svaveltickan är förekommande i mellersta till södra Sverige. Den följer dock ekens naturliga utbredning.

Substrat: Svaveltickan växer på levande, ibland döda stammar av främst lövträd t.ex. ek, körsbär, robinia, al, sälg, lärk mm.

Utseende och biologi: Fruktkropparna är ettåriga och förekommer sommar till hösten. De är relativt lätta och känna igen av sin ofta gul orange färg. De börjar oformliga, senare solfjäderformade och taktegellagda och mellan 10-50 cm breda och 3-10 cm tjocka. Ovansidan är orangegul med svavelgul kant. Porerna är svavelgula, äldre ockrafärgade och runda. När fruktkroppen blir gammal blir den nästan vitaktig och torr. Svampen tar fäste via sår och kan växa flera år i kärnveden innan den upptäcks. Trädet blir med tiden ihåligt då svampen bryter ner det mesta av den färska veden.

Typ av röta: Svampen orsakar brunröta. Svaveltickan är en aggressiv svamp som gör stor skada på stads och parkträd. Man bör göra en noggrann undersökning av trädet om man hittar svampen. Med tiden blir trädet till ett riskträd och bör därför fällas.

Förväxlingsrisk: Ingen.

Övrigt: Svaveltickan har en förmåga att skapa ihåliga träd till framförallt ekens betydelse som vårdträd för många insekter vars larver lever i den svamprötade kärnveden.

Stubbdyna

Vetenskapligt namn: Kretzchmaria deusta.

Utbredning: Förekommer i mellersta delen av landet samt i Skåne.

Substrat: En av de vanligaste skadegörarna på bok. Angriper medelålders och äldre bokar men även på lind och sykomorlönn, platan, ask, hästkastanj mm. Mycket vanlig i urban miljö. Angriper via stambasskador och skador på rotutlopp, uppträder ofta vid vägar vid påkörningsskador.

Utseende och biologi: På våren bildas grå/svart kuddliknande ljusa områden 4-10 cm i diameter och 0,5-2 cm tjocka. De är först vita, sedan grå med vit kant, och är lätta att lossa från underlaget. Om man rör eller blåser på dem virvlar det upp ett grått sporpulver. Under sommaren mörknar svampen och blir då gråare och mjukt korkartad. Fruktkropparna blir puckelformiga och får en knottrig yta som sedan blir till en svart skorpa. Till en början är de bara några centimeter stora men de kan bli 25-40 cm i diameter.

Typ av röta: Orsakar vit röta och med tiden mjuk röta som i detta fall är hård. Mjukrötan tenderar att minska draghållfastheten och kompressionsstyrkan i veden.

Förväxlingsrisk: Ingen.

Övrigt: Stubbdynan är den tredje vanligaste rötsvampen i träd. Den bör betraktas som en av dom farligare rötsvamparna och angripna träd bör ses som en säkerhetsrisk och måste fällas om de utgör ett hot människor eller byggnader.

Platticka

Vetenskapligt namn: Ganoderma applanatum.

Utbredning: Plattickan finns i Götaland-Svealand.

Utseende och biologi: Fruktkropparna är ihåliga, de är trädhårda cirkelformade, platta, porer 4-6 mm. Färgen utslutande brun eller rödbrun.

Typ av röta: Svampen orsakar vitröta. Den orsakar skada långsamt, angriper genom skador på stammen.


Har du några funderingar?

Hör av dig!
Arborist: 0720073886
Kontoret (bemannat mellan 8:00 och 18:00): 0720357665